Same mengde hushaldsavfall, men vi er flinkare til å sortere
Kvar innbyggar i Møre og Romsdal kasta i gjennomsnitt 364 kg hushaldsavfall i 2024. Kommunane fordeler seg i to grupper. I den eine gruppa med 16 kommunar, kasta innbyggarane mellom 300–350 kg kvar i 2024. I den andre gruppa med 8 kommunar, der nesten alle Nordmørs-kommunane ligg, kasta innbyggarane rundt 420 kg kvar. I 8 kommunar har avfallsmengda per årsinnbyggar gått noko ned sidan 2015. I 16 kommunar har avfallsmengda gått noko opp i same periode. Endringane ligg på mellom 20–50 kg opp eller ned, så det er ikkje store endringar.
Den totale mengda hushaldsavfall auka markant i Møre og Romsdal i koronaåra 2020 og 2021, som i resten av landet. Mengda er no tilbake på om lag same nivå som i 2015. Sett i samanheng med befolkningsauke og økonomisk utvikling, har det vore ei betring i avfalls-produksjon og handtering i hushalda når mengda målt i tonn ikkje har auka. Og vi har blitt flinkare til å sortere. Delen utsortert avfall har auka med 20 prosent sidan 2015, og utgjer nær to tredjedelar av avfallet i 2024. Ser vi på ulike fraksjonar av avfall, utgjer restavfallet likevel den største avfallsmengda. Deretter kjem matavfall, og så hageavfall.
Sortering og innsamling av matavfall blei lovpålagd først frå 2023, sjølv om mange kommunar starta tidlegare. Det har derfor vore ein jamn auke i mengda matavfall frå 2015 til 2024. Lovkravet gjeld også for "hushaldsliknande avfall" frå til dømes hotell, skolar og liknande. Vi kastar heile 15 192 tonn mat i året i Møre og Romsdal. I heile Noreg blei det kasta 227 070 tonn matavfall i 2024. Du kan lese meir om kva vi kastar i matavfallet og kvifor vi kastar mat på Matilsynet sin nettside.
Når det gjeld handtering av avfallet, går no litt over 25 prosent til materialgjenvinning, ein auke på 19,5 prosent sidan 2015. Litt over 15 prosent går til biogassproduksjon, som er ein auke på heile 397 prosent. I overkant av 10 prosent går til kompostering, ein auke på nær 17 prosent. Avfall som går til forbrenning, og kategorien anna avfall, har samstundes gått ned med høvesvis 26 prosent og 78 prosent. Forbrenning av avfall utgjer no 46 prosent, mot 61 prosent i 2015, men har likevel eit omfang på over 45 000 tonn per år i Møre og Romsdal.
Gjennom EØS-avtalen har Noreg forplikta seg til EU sitt krav om førebuing til 55 prosent ombruk og materialgjenvinning av hushaldsavfall innan 2025. Med 25 prosent av avfallet til materialgjenvinning og 15 prosent til biogassproduksjon, må det skje svært mykje på eitt år dersom vi i Møre og Romsdal skal nå dette målet. Målet for 2030 er 60 prosent. Frå 01.01.2025 kom det nye krav om separat innsamling og materialgjenvinning av tekstilavfall både frå hushald og næringsverksemd. Dette kan endre situasjonen noko.
Definisjonar:
Hushaldsavfall: Avfall frå normal verksemd i eit hushald (matrestar, emballasje, papir, kasserte møblar mm), også større gjenstandar. Avfall frå private hushald, fritidsbustader, studentbustader, pleie- og omsorgsbustader reknast med. Reine massar (jord, stein og grus) og kloakkslam er ikkje rekna som hushaldsavfall. Vraka bilar, heimekompostert mat- og hageavfall er ikkje medrekna i tala.
Materialgjenvinning: Ressursar i avfallet som blir nytta som råvarer i produksjon av nye produkt eller material.